Palles jul – En hälsning till medarbetarna

Varje år gör kommundirektör Palle Lundberg en julhälsning till stadens 9 000 medarbetare. Ett annorlunda och kul sätt att tacka för allt arbete under året och så klart önska en riktigt god jul inför det stundande firandet. Den här veckan kan du följa inspelningarna av årets julhälsning på Helsingborgs stads instagramkonto.

Palle dansar med Lucia på Olympia

Hälsningen har sett lite annorlunda ut från år till år och förra gången fick vi bland annat se Palle besöka en skolmatsal, dirigera Helsingborgs symfoniorkester och prova rollen som kommunvägledare på Helsingborg kontaktcenter. I årets hälsning får vi istället en liten inblick i Palles egna vardag. Åtminstone till en början. Vad som händer sen avslöjar vi inte riktigt än, men temat är hämtat från en välkänd klassiker. Titta in på instagram och se om du kan lista ut vilken?

Uppdatering: Korkekar, husvagnar och tomteverkstad – Nu kan du se Palle och hans vänners julhälsning här.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Stort tryck till första omgången av Visionsfonden

I början av oktober lanserade Helsingborgs stad Visionsfonden. En fond som ska möjliggöra idéer och initiativ som gör Helsingborg till en ännu bättre plats. Nu, bara drygt en månad senare, är ansökan för den första beslutsomgången stängd och nästan 80 ansökningar från människor med idéer för att utveckla Helsingborgs kulturliv, hållbarhetstänk, entreprenörsanda eller gemenskap väntar på att bedömas.

Sofia ulver_citat_blogg

Varför Visionsfonden?
Grunden för Visionsfonden finns som namnet antyder i stadens gemensamma vision Helsingborg 2035. Visionen erbjuder ett sätt att samla alla de krafter som finns i Helsingborg mot ett gemensamt långsiktigt mål. Det är viktigt. Minst lika viktigt är det att de som bor och verkar i Helsingborg har möjligheter att på olika sätt bidra till vision Helsingborg 2035 redan idag, inom ämnet just de brinner för eller bryr sig mest om. Visionsfonden är en sådan möjlighet.

Alf Rehn_citat_blogg

Första beslutsomgången av många
Inom kort tas beslut om vilka initiativ som tilldelas medel i den första omgången. Fler beslutsomgångar kommer löpa över hela 2015 och det går bra att ansöka med sin idé när som helst. Håll utkik här på bloggen framöver för att läsa om projekten och idéerna som får stöd från Visionsfonden. Ansökan och mer information hittar du på www.helsingborg.se/visionsfonden.

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Stadsdirektör Palle Lundberg – Om Sokrates, ungdomar och ett attraktivt Helsingborg

Palle Lundberg 3

”Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare.”

Känns det igen? Då ska du veta att dessa ord uttalades av den grekiske filosofen Sokrates ca 400 f kr. Varje vuxengeneration verkar ha sin utmaning med de unga. Det är bra att påminna dig om när du hör diskussionen om att våra unga är lata, utan ambitioner och inte tar de jobb som erbjuds. Att de ”curlats” genom livet.

Tuff utmaning att vara ung
Jag menar att dagens unga faktiskt sliter. Skolan är något helt annat än när jag gick i skolan. Konkurrensen är tuffare. Och sociala medier gör framgångar och misslyckanden publika på ett sätt som aldrig förr. Lägg också till en ungdomskultur med såväl det goda och kreativa, som droger och kriminalitet.

Sociala begåvningar
Samtidigt har vi kanske aldrig haft så frimodiga, utåtriktade och socialt begåvade unga med så många möjligheter att resa, både fysiskt och digitalt. Sällan har väl barn och unga blivit så lyssnade på. Visst finns det mer att göra, men jag menar att det skett en revolution; barns och ungas röster hörs och tas på allvar på ett helt annat sätt än när jag var ung.

Från pojke till vuxen
Hemma hos mig har vi två sjuttonåringar som älskar att diskutera, testa sina värderingar och åsikter. Jag gillar verkligen dessa samtal! Jag känner igen mig: sjutton år med kroppen full av testosteron och huvudet fullt av funderingar över livet. Jag, som 54-åring, har lovat mig själv att vara lugn och saklig när ungdomarna där hemma testar sina åsikter som mest. Det är en utmaning.

Vuxna som bollplank
Min erfarenhet – efter att i många år arbetat med ungdomar både som lärare och idrottsledare – är att barn och ungdomar behöver något att mäta sig med. Något att ta spjärn mot. Det är så de blir vuxna. De växer genom kärleksfullt motstånd, genom att få pröva och få testa gränser. Det är därför föräldrar är viktiga. Det är därför läraren, fritidsledaren, fotbollstränaren är central. Inte som ännu en kompis utan som någon som står för något annat, något vuxet. Det är den rollen vi vuxna måste orka ta.

Kommuner tappar unga vuxna
Fyra av fem kommuner har färre 30-åringar 2013 än vad de hade 18-åringar 2001. Det visar att många unga väljer att lämna sin kommun. När de unga lämnar försvinner också befolkningsunderlaget, vilket i sin tur påverkar utbudet i kommunen. När allt färre går ut och fikar, äter och handlar kläder överlever inte den typen av tjänster. Det är tjänster som gör en plats attraktiv, i synnerhet för yngre människor.

Men de ungas flykt påverkar också arbetsmarknaden. Få företag vill etablera sig på en plats där arbetsmarknaden inte förnyas och där ny kunskap är en bristvara. Följden blir att arbetstillfällen minskar med risk för ökad arbetslöshet. Spiralen går kort sagt åt fel håll.

Vinnarna då?
Var har de då tagit vägen, de unga mellan 18 och 30?  Jo, de drar till stan. Klart är att det är en fördel att ha ett universitet eller en högskola i kommunen, eller i närheten. Ett ännu tydligare mönster är att dessa kommuner har hög befolkningstäthet. Ju fler människor på en begränsad yta, desto fler caféer, restauranger och andra typer av upplevelser finns det. Och detta är den springande punkten. Städer drar ifrån för de erbjuder en livsstil som mindre platser inte kan konkurrera med.

Helsingborg är attraktivt
Helsingborg är dock en av de städer i Sverige där antalet 30-åringar har ökat – och jag är inte förvånad. Jag hör nämligen ofta människor säga att Helsingborg är en rolig plats att vara på. Här finns olika typer av människor, kunskaper och upplevelser. Platser som är öppna och toleranta, där människor får lov att vara som de är, är också attraktiva. Helsingborg är en sådan plats. En plats som erbjuder en mångfald av jobb, utbildningar, affärer, caféer, konst, arkitektur, kultur, idrott, natur och mycket mer. Helsingborg är verkligen staden för människor som vill något.

Studenternas stad
Helsingborgs universitet har mycket stor betydelse för stadens dragningskraft. Målet är att dagens närmare 5 000 studenter på Campus inom några år ska vara 10 000. Södercity har stora förutsättningar att bli ”studenternas stadsdel”. Två viktiga steg på vägen är att vi nu bygger om GA Församlingshem till ett nytt kårhus och att staden häromdagen gav bygglov till 268 nya studentbostäder.

Jag vill såklart att mina pojkar ska ge sig ut och upptäcka andra platser i världen. Men jag hoppas lika mycket att de en dag återvänder till Helsingborg – för att de känner att det är en häftig stad där de kan förverkliga sig själv och sina drömmar.

Palle Lundberg

PS. Jag blir glad om du kommenterar, lämnar synpunkter eller framför egna idéer och tankar. Välkommen!

palle.lundberg(a)helsingborg.se

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Stadsdirektör Palle Lundberg – Om mod, handlingskraft och rätten att göra fel

Palle Lundberg 2

Ett par gånger per år träffas kommundirektörerna från Helsingborg, Linköping, Malmö, Norrköping, Uppsala, Västerås och Örebro för att lära och inspireras av varandra. För två veckor sedan var vi här i Helsingborg och mina kollegor blev mycket imponerade över vår utveckling.

”I Helsingborg vill ni mycket. Men ni snackar inte bara, ni vågar och ni gör det”, utbrast en av dem. Och precis så är det. I Helsingborg vågar vi. I Helsingborg utmanar vi oss själva – hela tiden och varje dag.

Samtidigt bromsar verkligheten oss. Kraven på offentlig verksamhet, och på oss som arbetar i den, är många och hårda – allt ska göras formellt rätt. Därför lägger vi mycket tid och kraft på att utreda, skapa styrdokument och fasta rutiner. Det skapar trygghet och är i många fall både förnuftigt och nödvändigt. Transparens och ansvarsskyldighet är trots allt avgörande för en fungerande demokrati, men avigsidan är att det gärna blir för mycket av utredningar, styrning och fasta rutiner. Formen tenderar att bli viktigare än innehållet och rutinerna viktigare än utvecklingen.

Vi ska fortsätta att utvecklas
Massmedia, myndigheter och olika intressenter bevakar noga att vi lever upp till de krav som ställs på oss och att vi gör allt på ”rätt” sätt. Men ju mer tid vi lägger på planer, dokument och rutiner, desto mindre tid har vi till att arbeta med innehållet. Dessutom minskar vår beredskap och förmåga att hantera det oväntade för det oväntade finns ju inte i planen.

Vår noggrannhet får inte leda till tröghet och svaga resultat. En verksamhet som präglas av ”felfobi” slutar att utvecklas, eftersom rädslan att göra misstag är större än viljan att lyckas med något nytt. Där får vi inte hamna. Vår drivkraft ska alltid vara att åstadkomma resultat, inte att undvika fel. Mod, handlingskraft, kreativitet och känsla för väsentligheter ska prägla vår verksamhet, även om det innebär att vi kommer att göra misstag och fel under resans gång.

Vi ska våga göra fel
Jag tror att de flesta tycker att det är jobbigt när något misslyckas eller blir fel. Vi vill ju vara duktiga och oroar oss för att andra kanske blir arga och missnöjda. Jag är precis likadan.

Samtidigt måste vi våga ännu mer, försöka, trots att vi riskerar att göra misstag. Annars händer det för lite. Det är inte alla förändringar som blir till det bättre, men å andra sidan blir saker sällan bättre utan förändring. Skräcken för att göra fel kan nämligen leda till att vi missar chanser och möjligheter. Och värst av allt; att vi bara fortsätter att göra som vi alltid har gjort.

För att lyckas måste vi ha modet att fortsätta att gå utanför det vi redan kan och vet. Jag menar att det faktiskt är fel att aldrig göra fel.

Vi ska våga lyckas
Varje framgångsrik person eller organisation har ett antal misslyckanden i bagaget. Men de har lärt sig av sina missar och fel. De har utnyttjat dem för att utvecklas.

Jag vill att vi som jobbar i Helsingborgs stad ska träna oss i att fatta modiga beslut och ta ansvar för besluten. Jag vill att vi ska försöka vara medvetna om, och aktivt motarbeta, vår felrädsla. Jag vill att vi börjar belöna försöket och ambitionen, inte bara utfallet.

Hos oss ska inget beslut få göra anspråk på att vara det enda rätta. Rädslan för det mer vågade förslaget, det som riskerar att bli ett fel, är utvecklingens främsta fiende.

Vi är redan på gång
Det finns, som mina kommundirektörskollegor vittnade om, redan mycket mod och beslutsamhet i våra verksamheter. Några aktuella exempel är när stadsbyggnadsförvaltningen ordnade fram utemöbler till Stadsparken på en vecka och när socialförvaltningen bestämde sig för att erbjuda stöd till invånare som har det besvärligt utan långa utredningar och biståndsprövningar. Eller när Kärnfastigheter snabbt och enkelt bestämde sig för att köpa GA Församlingshem för att kunna erbjuda studenterna i stan ett mycket bättre kårhus och när vård- och omsorgsförvaltningen ordnade bestickrobotar, som i själva verket är matningshjälpmedel som underlättar vardagen för våra äldre. Eller när skol- och fritidsförvaltningen bestämde sig för att köpa in ett stort antal iPads, Chromebooks, laptops, Smartboards och smartphones för att modernisera lärandet i våra skolor.

Utmana dig själv
Det viktigaste är vad du gör och jag gör i vardagen. Vi måste utmana oss att pröva något nytt. Det kan vara allt från att ta upp din egen idé på nästa arbetsplatsträff till att du hittar ett nytt sätt att lära barnen matematik. Men det är också att ge kollegan ”cred” för sina idéer och sedan hjälpa till att förverkliga dem.

Jag vill att vi alla fortsätter ta djärva steg. Att vi experimenterar, testar och vågar göra det som ingen annan har tänkt på eller vågat göra förut. Att vi utvecklar ett ledarskap och klimat på våra arbetsplatser som uppmuntrar och utmanar.

Jag vill att vi blir ännu bättre på att agera snabbt och enkelt. Att vi kläcker idéer med låg risk, och gärna små kostnader, men med hög potential. Att vi gör blixtsnabba analyser och har korta beslutsvägar. Att vi oftare vågar hoppa över sega förstudier, utredningar och effektkartor. Att vi istället testar, lär oss, korrigerar, och testar igen. Hela tiden i små steg. Framåt.

Tycker du att jag låter otålig? Kom då ihåg att utvecklingen aldrig mer kommer att gå så långsamt som nu.

***

Palle Lundberg
Stadsdirektör

PS. Jag blir glad om du kommenterar, lämnar synpunkter eller framför egna idéer och tankar. Välkommen!

es.grobgnislehnull@grebdnul.ellap

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Playing For Change i Helsingborg

Under Hx gästades Helsingborg av bandet Playing for Change (PFC) som också uppträdde under helgen. Playing For Change är ett initiativ som vill minska avstånden och verka för att övervinna motsättningar i världen genom att inspirera med musikens kraft. Bakom inbjudan stod Folkuniversitetet i Helsingborg som själva startade Playing for Change Sweden under hösten 2013.

Representater från Playing for change och Helsingborgs stad på Rådhustrappan.

Foto: Cecilia Fredriksson, trainee SLF

PFC på gång även i Helsingborg

Playing For Change Sweden fokuserar främst på att nå barn och ungdomar i Helsingborg och Sverige. Genom att låta dem spela musik tillsammans vill man att musiken ska överbrygga gränser mellan både stadsdelar och människor. Initiativet går väl i linje med vad Helsingborgs stad står för och vision Helsingborg 2035. Därför ville staden uppmärksamma och synliggöra arbetet som görs. Den 31 augusti träffade både det internationella och det svenska bandet representanter från staden i Rådhuset för en mottagning där det bland annat bjöds på förfriskningar och delades ut en minnesgåva. Medverkande från Helsingborgs stad var kommunalråd Lars Thunberg, Mats Sander från kulturförvaltningen, Sofie Qvarfordt, internationell samordnare, samt Kristin Magnusson och Cecilia Fredriksson, båda från stadsledningsförvaltningen.

Playing for Change Sweden startar nu ett samarbete med Helsingborgshem för att genom musiken sprida sin verksamhet till områden i Helsingborg, där Närlunda blir först ut. Det svenska bandet kommer även att fira PFC-dagen den 20 september och två events är inplanerade, ett i Helsingborg och det andra i Göteborg.

PFC Sweden går att följa via Facebook här.

Playing For Change på youtube, med några av de musiker som syns på fotot ovan:


 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Visionsfilm om Helsingborg nominerat till Svenska Designpriset

Helsingborgs stads film Från vision till verklighet är nominerad till Svenska Designpriset 2014 i kategorin rörlig bild/film. Filmen togs fram under våren 2014 och visades upp på Helsingborgs stads medarbetardagar, med syftet att inspirera och visa hur vi går från vision till verklighet.


 

– Jag är glad att filmen, som andas allt det vi vill stå för här i Helsingborg, uppmärksammats runt om i landet, säger Linda Fastén, utvecklingsledare i Helsingborgs stad.

Omröstningen startar den 8 september, när hela design-Sverige får chansen att rösta fram vinnaren via sidan www.designpriset.se.

Vinnaren presenteras den 2 oktober under en prisutdelning på Moderna Museet i Stockholm.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , | Lämna en kommentar

Krönika av stadsdirektör Palle Lundberg – Om pride, mångfald och en öppen stad

I helgen var jag på Hx, vår nya stora stadsfest. Trots regnet upplevde jag puls och mångfald i allt; kultur, idrott, lek, musik, mat och människor. Det är det som gör Helsingborg så spännande. Här finns en härlig mosaik i regnbågens alla färger. Dessutom växer vi rekordartat – snabbast av alla städer runt Öresund, enligt News Øresund. Många vill bosätta sig i Helsingborg, till exempel kan var fjärde malmöit mellan 20 och 35 år tänka sig att flytta hit. Helsingborg drar. Det gillar jag!

Palle Lundberg
Bekämpa fördomar
Men jag är också starkt bekymrad. Främlingsfientligheten riskerar att få ett ökat folkligt fotfäste, både i Sverige och här i Helsingborg. På den här punkten vill jag vara övertydlig: Alla generaliseringar om människor, oavsett skäl, till exempel på grund av var vi är födda eller vilken religion vi bekänner oss till, är förkastliga och hör inte hemma här. Inte någon annanstans heller. Ett demokratiskt samhälles främsta kännetecken är att varje människa bemöts och bedöms efter sig själv och sina egna handlingar, och inte efter eventuell tillhörighet till någon grupp eller kategori.

Helsingborg gillar olika
Det finns många skäl till varför invandring är ytterst viktig för ett samhälles utveckling. Ett stängt samhälle förtvinar snabbt av näringsbrist. Jag vill att vi i Helsingborg tydligt tar ställning för att ”vi gillar olika”, ”vi behöver olika” och att vi verkligen ser nyttan av att människor vill komma hit från olika delar av världen. Vi vill ha internationell rörlighet eftersom även våra kommuninvånare ska kunna ge sig ut i världen och vandra in någon annanstans.

Vi behöver företagsamheten
De som väljer att komma till oss kan ha talang och färdigheter som ännu inte finns i Helsingborg. De kan tillföra kunskap – en form av kapital för innovationer och investeringar. De kan ha ett kontaktnät i världen som är värdefullt för internationella affärer. Dessutom, att bryta upp från sitt hemland och etablera ett nytt liv i ett nytt land kräver ofta ett stort mod och målmedveten handlingskraft – det kräver kreativitet och entreprenörskap. Alla viktiga ingredienser när vi bygger det framtida Helsingborg.

Våga erkänna problem
Men, och det är ett viktigt men, invandringen som vi har haft de senaste decennierna har också medfört svårigheter och utmaningar. Jag känner att vi ibland har visat en ovilja att erkänna problemen och diskutera åtgärder. Varför lever så många på bidrag utan att få ett arbete? Varför präglas så många skolor av segregation? Varför uppger så många att de inte litar på polisen? Svaren går inte att finna i de främlingsfientliga krafternas enkla lösningar. Just därför kan vi andra inte fortsätta att tiga ihjäl frågorna. Vi måste hitta nya, smarta lösningar på dessa utmaningar. Göra skarpa analyser, genomföra verkningsfulla åtgärder. Men vi måste också våga ta diskussionen. Det är först då vi kan vinna den.

Helsingborg – den globala staden
Ett nytt Sverige formas mitt framför våra ögon. Så är det. Många känner inte igen sig i det nya. Det ser inte ut på samma sätt som när vi växte upp. Det utmanar djupt rotade föreställningar, traditioner och värderingar. Det lika och förutsägbara, kalla det Folkhemmet eller Välfärdssverige, förändras till förmån för något nytt. Globaliseringens vindar sveper sedan länge över oss, med full kraft. Avgörande blir hur vi förhåller oss till detta nya. Här har politiker, organisationer och myndigheter ett stort ansvar, men också vi enskilda människor. Ett ansvar som handlar om att förhålla sig till det som är nytt och okänt.

Utveckla unika stadsdelar
Vi talar ofta om att Helsingborg är en uppdelad stad, främst mellan norr och söder. Istället för att se det som ett problem, låt oss se det som en möjlighet att dagens helsingborgare kommer från över hundra länder och säkert tusentals olika städer. Låt oss gå från en delad stad till en stad med delar. Vi har flera olika stadsdelar vars unika karaktärer ska få frihet att utvecklas. Då blir vi en spännande, attraktiv och dynamisk stad. Vi ska trots allt inte sikta på att alla ska vara lika. Vi ska sikta på att alla ska få vara olika och unika.

Vad har det här med vår vardag att göra?
Jag tror att så gott som all förändring börjar med oss själva. Med dig och mig. Vi måste våga prata om det som kan vara svårt eller känsligt. Jag uppfattar till exempel att en del människor tycker att det är jobbigt, svårt och dyrt att tusentals människor kommer hit från länder som ligger långt borta. Men det är precis som med så mycket annat som har med samhällsutveckling att göra, bland annat skolor och infrastruktur. I det korta perspektivet kanske det kostar, men det är absolut livsviktigt i det långa perspektivet – för alla inblandade.

Samtala
Därför uppmanar jag dig att ta initiativ till samtal som synliggör och tydliggör det toleranta och moderna. Jag vill att vi diskuterar i våra skolor, på våra vårdboenden, i våra kultur- och fritidsverksamheter, i våra sociala verksamheter, på våra företag, i våra föreningar, ja i hela vår stad. Det är i en öppen och modig miljö som Helsingborg utvecklas allra bäst. Helsingborg hade sin första prideparad under Hx. Äntligen! Vi är på rätt väg!

Byt perspektiv
Utmana dig själv. Bryt mönster. Byt roller. Pröva att ta en annan position än den du brukar ta. Sök upp en annan person i fikarummet än den du alltid pratar med. Sätt dig på en annan stol på mötet än din vanliga. Använd andra ord, fokusera mer på vad den andre säger än på vad du själv ska säga. Eller tvärtom, låt orden flöda om du vanligtvis är tyst. Ställ dig i någon annans skor och pröva att byta perspektiv. Du ser kanske något nytt? Det är så vi skapar toleranta miljöer som utmanar och utvecklar oss.

Palle Lundberg
Stadsdirektör

PS. Jag blir glad om du kommenterar, lämnar synpunkter eller framför egna idéer och tankar. Välkommen!

es.grobgnislehnull@grebdnul.ellap

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , | 1 kommentar

Helsingborg smyckas i regnbågens färger

Flaggor skruvas ihop, anmälningar tas emot och paradtåg planeras. På fredag smyckas centrala Helsingborg med regnbågens färger. Helsingborgs första större prideparad startar på Gustav Adolfs torg klockan 15:30 och avslutas med tal och fortsatta festligheter på Hamntorget. På kontoret är de sista förberedelserna i full gång. 

Lovisa skruvar regnbågsflaggor på kontoret

Ett kliv mot den gemensamma staden

Paraden anordnas av RFSL Helsingborg i samband med Helsingborgs nya sommarevenemang Hx som börjar på fredag. För Helsingborgs stad är detta en mycket viktig symbolhandling helt i linje med Helsingborg 2035 och för den gemensamma staden.

-Att anordna och delta i Prideparaden är ett sätt att ta ställning mot diskriminering och våld mot hbtq-personer. Det handlar även om att ta ställning för allas lika rättigheter och möjligheter. Alla som vill vara med och visa att man stöttar kampen för allas lika värde, rättigheter och möjligheter i Helsingborg kan delta, säger Jörgen Wahlström som är projektledare från Helsingborgs stads sida.

***

Hur gick det då? Jo, mellan 1000 och 2000 personer, och fler än 30 ekipage gick med i den färgrika, högljudda och glada paraden. Prideparaden livesändes också inifrån paradtåget. Klicka här för att se hur det såg ut och vara med i festligheterna i efterhand!

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Mötesplats för innovation och kreativitet

För att en stad ska bli rik på innovation och kreativitet behövs förutsättningar som uppmuntrar till det. En sådan förutsättning är att det finns forum, samlings- och mötesplatser, där idéer kan utvecklas och bli verklighet. I Helsingborg driver Karsten Deppert Mindpark sedan 2011 med målet att skapa en plats där kreativitet, produktivitet och öppenhet möts under ett och samma tak.

Karsten Deppert

Foto: CC by Karsten Deppert

”Fråga, var transparent, mys, och dela med dig av dina framgångar”

Vad kännetecknar Mindpark?
- Vi värdesätter kreativitet och produktivitet och jobbar mot att skapa en miljö där de två världarna möts. För vår del handlar det om att skapa events och en gemenskap som tillåter individerna som vistas här att hitta en balans mellan kreativiteten och produktiviteten. Annars skulle vi inte kunna finnas kvar, på lång sikt. En miljö som bara är kreativ kan bli för extrem och ekonomiskt för ostabilt. En plats som bara är produktiv ger ofta inte nog med arbetsglädje och rum för nya tankar. Vår målsättning är att locka hit bra individer och att se till att de träffar likasinnade individer. Det är det som driver oss i vårt arbete eftersom vi tror att intressanta saker kan hända i mötet mellan människor.

Vad gör Mindpark unikt i dina ögon?
- Mycket av det vi gör kan tillskrivas människorna som rör sig på platsen fysiskt vilket jag tycker är bra. Vad som gör Mindpark unikt är att många intressanta människor sitter ihop och träffar varandra vilket resulterar i att många initierar gemensamma projekt. Det handlar om att skapa möjligheter och att forma framtiden tillsammans. Givetvis skapas inte framtiden efter ett möte utan det är ofta ett resultat av många beslut och handlingar. Mindpark, som infrastruktur, försöker att göra besluten och handlingarna möjliga genom att bidra till att skapa en så bra vardag som möjligt för alla som sitter här. Om man hårdrar det så försöker vi till viss del förändra människors beteende vilket kan låta väldigt top-down styrt men vi tror att det finns beteenden som ger människor möjligheten att lyckas bättre även om man inte alltid är medveten om det. De fyra beteenden som vi försöker få folk att anamma är att fråga, att vara transparenta, att mysa – det vill säga den sociala biten och den sista är att dela med sig av sina framgångar. Att utveckla och jobba i den riktningen i kombination med att intressanta människor rör sig i lokalerna gör Mindpark till den plats som den är idag.

Läs hela intervjun med Karsten Deppert och mer om Mindpark på helsingborg.com.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kreativiteten och staden

Kreativitet är ett lika svårt som viktigt begrepp. Nära släkt med- och en viktig del i all utveckling, nytänkande och problemlösning. Det är också en naturlig del av ett långsiktigt visionsarbete. Så hur kan Helsingborgs stad arbeta för att Helsingborg ska bli en skapande stad? – Kanske ska vi inte snacka om att ”fostra, utveckla och förvalta” utan snarare ”utrusta och inte stå i vägen”, menade Alf Rehn när han intervjuades för Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2014.

Alf RehnAlf Rehn är professor i företagsekonomi på Åbo Akademi, och därtill internationellt aktiv författare, kolumnist, talare och rådgivare. Han jobbar med såväl innovationens filosofi som ledarskapets populärkultur, och är ett inbitet fan av Patsy Cline, Ethel Merman och kaffe. 

Hur kommer kreativiteten i Sverige att öka de närmsta 15 åren?

– Jag tror man skall vara försiktig med att prata om hur kreativitet ökar eller minskar, eftersom det får det att låta som om kreativitet var något likt råolja eller böcker, något man kan mäta i diskreta enheter. Frågan är också problematisk för att den utgår från ett antagande om att vi hela tiden bli ”kreativare”. Jag skulle hellre tala om hur kreativiteten förändras, möjligen förtätas. De närmsta 15 åren kommer vi åtminstone att se hur den oerhört snabba utvecklingen inom specifikt verktygen för kreativitet kommer att leda till allt mer experimenterande, och således även allt mer oberäknelig kreativitet. Vi kan förvänta oss allt uddare försök, och allt mer strävanden från etablerade aktörer att kontrollera och lagstifta kring kreativiteten och dess utövande – vi ser redan allt mer av detta.

Hur kommer samarbeten över traditionella gränser, som forskning, näringsliv, kultur och skola, att ske i framtiden? Vad kommer detta innebära, och hur borde kommunen förhålla sig till denna typ av samarbete?

– Jag tror det vore rätt naivt att tro att de traditionella gränserna försvinner någonstans. Människor har trots allt en förkärlek för att känna att de ”hör hemma” någonstans, och för att skilja mellan ”vi” och ”de”. Samtidigt så är det rätt tydligt att förändringstakten i en myckenhet av näringslivet kommer att ställa frågor om flexibilitet och förändringsvilja i andra sektorer. Forskningen och skolan kommer antagligen att förändras långsammast – traditioner är svåra att rå på, men kommunen kommer att tvingas bli mycket bättre på att argumentera för sin egen roll.

Finns det någon förändring till fördel för kreativitet som du hoppas på och tror kommer att ske inom de närmsta 15 åren inom ett av följande områden: Forskning, näringsliv, kultur eller skola?

– Jag skulle hoppas på följande:

  • En forskning som inte är bunden av vad vi (näringslivet, finansiärer, offentliga sektorn etc.) tycker är viktigt nu, utan som låter forskare ta risker och studera vad som blir viktigt om några år.
  • Ett näringsliv som är mindre upptaget av att vakta sin existerande position och sina kära best practices, utan som går med på att se även på utvecklingar som inte känns omedelbart bekväma för dem.
  • En kultur som fokuserar mera på att göra bra saker än att förklara varför man nog är bra och varför alla andra är dumma i huvudet.
  • En skola som både vågar utbilda och utrusta ungdomen – och som vågar ställa krav både på sig själv och på eleverna.

Vad är utmaningen som alla svenska kommuner kommer att stå inför, kopplat till att fostra, utveckla och förvalta kreativitet, under de närmsta tre åren?

– I en värld där allt fler börjar förstå hur man kan bygga upp system och processer snabbt och flexibelt, utrustad med föga mer än en dator och en internetanslutning, kommer utmaningen för alla byråkratier att vara hur man kan argumentera för sina systems tröghet. Allt fler börjar ifrågasätta att innovation och kreativitet behöver extremt tunga system som stöd, och kanske ska vi inte ens snacka om att ”fostra, utveckla och förvalta” utan snarare ”utrusta och stå inte i vägen”.

Vad ska vara uppfyllt för att du skulle beskriva en kommun som ett kreativt nav? Gäller samma villkor fem år framåt i tiden?

– Det finns inte ett sätt som en kommun kan vara kreativ, utan en uppsjö. Vissa är det för att de har en stark undergroundkultur, andra för att de har dynamiska företagare, återigen andra tack vare sin kulturella särprägel. Det viktigaste för en kommun är inte att söka hur andra är kreativa, utan att hitta sin egen kreativa kärna. Och detta förändras inte särskilt snabbt.

Vad är det största som skett fram till 2035?

– Det mest spännande tycker jag händer inom möjligheterna för folk att själva påverka sin stad och dess sätt att arbeta. För att skapa en skapande stad måste vi släppa idén om att det är statsledningen som skall kontrollera och förvalta, och istället bygga upp städer som är plattformar, system där samtliga i staden kan hitta sitt sätt att engagera sig på, där transparens och möjligheten att påverka är många gånger viktigare än stadsstyrelsens mötesschema. Vi måste ge staden ett lättanvänt gränssnitt, och öppna det som i dag är så väldigt slutet.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar