Se det välkända på nya sätt

Cecilia Fredriksson är professor i etnologi, konsumtionsforskare och forskningsansvarig vid Institutionen för Service Management på Lunds Universitet Campus Helsingborg.  Här ger Cecilia sin syn på det viktiga arbetet med att känna igen trender och bidra till utveckling.

***Cecilia Fredriksson

Vad behöver man tänka på i arbetet med trender?

– Trendanalytikerns uppdrag handlar om att identifiera trender och i det bland annat använda sig av mediascanning. Det finns mycket att hämta i en sådan scanning. Därefter handlar det om att se sammanhang och skapa relationer, ”connecting the dots”, och det kräver en analytisk förmåga som inte är alla förunnat. För att lyckas med analysen är det viktigt att utgå från det som ”är” och sedan lägga ihop pussel och se det välkända på nya sätt. I ett sista steg ska man kunna presentera trend- och omvärldsanalysen på ett sådant sätt att budskapet går fram.

Är det alltid själva innehållet i en trend som är intressant?

– I arbetet med trendanalyser i dagens samhälle är det inte bara själva trenden i sig som är viktig. Hur stor grupp följer en trend? Hur snabbt utvecklas den? De här frågorna blir också allt svårare att svara på. Att identifiera gruppen ”som leder vägen” i en trend är långt ifrån enkelt och kräver aktiv bevakning och analys.

Din forskning handlar om att tolka de kulturella processer som både är en förutsättning för och en följd av tekniska eller ekonomiska innovationer. Vilka utmaningar finns inom området kultur och ekonomi?

– Förenklat uttryckt kan man säga att den traditionella uppdelningen mellan kultur och ekonomi anses vara förlegad i dagens samhälle. Städer vill gärna attrahera så kallade ”WHOPS” (wealthy, healthy older people) och ”DINKS” (double income, no kids) samtidigt som man vill och behöver locka familjer med barn. Det finns en utmaning i det här kopplat till exempelvis museers utbud. Vilken historia ska man lyfta fram? Boendesegregeringens framväxt lockar inte människor att flytta till en stad. Integration och attraktion blir en motsats som måste hanteras. Vilka delar man väljer att lyfta för en stads utveckling är och kommer att bli allt mer viktigt. För Helsingborg kan exempelvis stadsutvecklingsprojektet H+ vara en del i att ”läka” söder och föra ihop staden.

Vilka viktiga utmaningar står Helsingborg inför de närmaste åren?

– Utifrån mitt perspektiv kommer alla kommuner att behöva hantera förväntningar på tillväxt och kreativitet. När det gäller Helsingborg är det viktigt att arbeta med kompetenshöjning inom egen organisation och även skapa förutsättningarna för att utveckla och locka spetskompetens till Helsingborgs näringsliv. Dessutom måste man våga göra strategiska prioriteringar när det gäller vilka branscher man vill profilera sig på. Exempelvis logistik är viktigt för Helsingborg. Hur gör man logistikpraktik till en upplevelse i Helsingborg? Hur säljer man kunskapen om logistik som en upplevelse? Helsingborg har kompetens inom det här området, och med andra ord finns det intressanta möjligheter att utveckla för Helsingborg.

***

Intervju publicerad i Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2014.

 

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Drömmen om ett öppet och uppkopplat Helsingborg

Joakim Jardenberg är rådgivare, affärsängel och föreläsare. Förändringsförespråkare, framtidskramare och debattör i allt som rör sig runt gamla, nya, digitala och sociala medier. Sedan december 2013 är Joakim också anställd i Helsingborgs stad, som Sveriges första Internetchef, men redan innan det gav Joakim sin syn på utmaningar och möjligheter för Helsingborg gällande digital utveckling i stadens trend- och omvärldsanalys. Här får du läsa om vad Joakim sa då – och så frågade vi hur han ser på saken idag.

Jardenberg_2035

Hur ser utvecklingen ut när det gäller den digitala världen? Vilka trender ser du?

– Utvecklingen inom detta område sker med tilltagande hastighet, jag tror att vi har större förändringar framför oss än det som vi hittills har varit med om. Om vi tittar på hur världen ser ut idag, utifrån mitt perspektiv, så ser jag några tydliga drivkrafter som vi måste ta hänsyn till när vi planerar för framtiden. Jag brukar prata om de tre viktigaste: minsta motståndets lag, ”The One Machine” och internet som den sociala drogen. Minsta motståndet lag handlar om att människor inte längre accepterar höga trösklar, vi vill ha enkla lösningar som är tillgängliga för de flesta. Tänk iPhone, tänk en knapp. ”The One Machine” handlar om att alla är sammankopplade genom internet, alla våra skärmar är fönster till en gemensam gigantisk skärm. Vi delar kunskaper och erfarenheter, Internets möjligheter är oanade. Ett exempel på detta är att en högstadieelev i USA nyligen har uppfunnit ett revolutionerande cancertest genom att googla! Och Internet som den sociala drogen handlar om att vi i grund och botten är sociala varelser och Internet ger oss möjligheter att vara så sociala som vi vill vara. Där kan vi alltid hitta någon som delar våra intressen. Hur kan vi dra nytta av dessa trender?

Vad behöver Helsingborgs stad som organisation tänka på?

– Vi måste se möjligheter i allt detta! Exempelvis tanken på ”The One Machine”, den allvetande maskinen kan skrämma många, men det finns stort potential i detta och det måste vi ta vara på. Det är viktigt ur ett utvecklingsperspektiv och inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Organisationer måste lära sig att det inte är innehållet som är det viktigaste i vår era av sociala medier, utan det är själva konversationen som har ett stort värde. Det samma gäller identitetskapandeprocessen. Idag finns det ingen som kan definiera sig själv på egen hand. Identitet är någonting som skapas och återskapas tillsammans med vår omgivning. Att förstå värdet av detta är lika viktigt för en kommun som för vilken organisation som helst. Här kan vi lära oss mycket av Facebook.

Vad krävs för att Helsingborg ska uppnå visionens målsättningar utifrån ditt expertområde?

– Helsingborgs historiska förutsättningar är unika. Jag har läst mycket om konsuler som har drivit utvecklingen framåt i denna stad och om jag skulle agera konsul idag då skulle jag satsa på det följande:

  • Internetuppkoppling i hela kommunen 24-7. Och här menar jag inte bara i offentliga miljöer i centrala Helsingborg, utan överallt på kommunens yta. Kommunens roll som en drivande aktör i frågan är oerhört viktig. I Sverige ligger vi långt efter Asien till exempel i detta avseende. Det krävs investeringar, men om man tänker på lång sikt så vinner vi mycket genom att satsa nu. Det finns studier som visar hur mycket möjligheten till internetuppkoppling betyder för BNP.
  • Alla helsingborgare ska ha tillgång till teknik. Frågan som debatteras ofta är huruvida skolorna ska förse alla elever med datorer utan att ta hänsyn till vilka som redan har tillgång till dator hemma och vilka som inte har det. En teknikcheck till dem som inte har råd själva att skaffa en dator vore en möjlighet. Helsingborgs stad ska skapa förutsättningar för att alla ska ha tillgång till teknik oavsett vilken inkomst man har. Det är ett sätt att minska klyftorna mellan de som har och inte har, de som kan och inte kan.
  • Invånare ska ha tillgång till stadens resurser. Det handlar om att vara transparant och öppna upp sina data för helsingborgare. Först och främst i demokratiskt syfte, men även om man vill skapa ett innovativt klimat i kommunen. Öppen data skapar nya möjligheter vilket leder till innovativa lösningar.
  • Och sist men inte minst skulle jag ha satsat på att säkra helsingborgarnas tillgång till världen genom att exempelvis ta större grepp om språkundervisningen och att verkligen lyfta fram positionerna där.

Är dina förslag unika för Helsingborg eller gäller de alla kommuner?

– Detta gäller alla kommuner, men jag tror att Helsingborg har större förutsättningar att genomföra det och bli en kommun som är öppen, tillgänglig och innovativ.

Intervju publicerad i Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2014.

***

Ett drygt år senare är Joakim anställd i Helsingborgs stad, som Sveriges första Internetchef. På frågan om hur han ser på den ”uppkopplade staden” idag, svarar han med sitt manifest.

– Min stad är en plattform. Vi ska skapa en miljö där det är minsta möjliga friktion mellan invånarna och förvaltningen. I min stad är det en möjlighet att vi har mångfald, inte en utmaning. I min stad är andra språk minst lika viktiga som svenskan, och det är inget hinder att ha en funktionsnedsättning. Att bli äldre i min stad betyder att man fortfarande betraktas som en resurs, inte som en belastning. I min stad är alla som bor här en tillgång, inte bara när skatten ska betalas.

Hur vill du att Helsingborg ska arbeta för att nå dit?

– Jag sa det redan innan jag blev anställd av Helsingborgs stad och jag har inte ändrat mig – Alla ska ha tillgång till internet och den teknik som behövs för att bli en del av vårt nya samhälle. Intranätet ska vara öppet för alla som bor i staden, inte bara för de som jobbar i den. Alla ska kunna titta in i ekonomisystemet, alla kan bidra till revisionen – och utvecklingen. Om det bara användes öppna licenser på allt som programmeras, skrivs, filmas eller fotograferas i staden – då skulle allt bli gemensamt och vi skulle kunna ta vara på allas kunskaper och erfarenheter för att bli den bästa stad vi kan bli.

Det låter som en stor utmaning?

– Det är en viktig och nyttig utmaning men det är inte bara Helsingborgs stads arbete som tar Helsingborg framåt. Helsingborgs stad behöver inte göra allt, men vi behöver göra allt möjligt. Eller med andra ord – i min stad finns inga trösklar, och det är inte tekniken det hänger på, det är attityden.

 

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | 3 kommentarer

Trender i framtiden har koppling till historien

Björn Magnusson StaafBjörn Magnusson Staaf är docent i arkeologi, lektor i museologi samt lärare och forskare på avdelningen för ABM och Bok- och Bibliotekshistoria på Institutionen för kulturvetenskaper på Lunds universitet.

 

 ”Att det finns konflikter behöver inte vara något negativt. Våga lyft konfliktytorna!”

 

 

Vilka arbetsformer och former för dialog behövs bland offentliga kulturinstitutioner och organisationer?

- Förhållandet konsument och producent är komplicerat idag. Idag är konsumenterna inte tydliga målgrupper utan finns i lösliga former där grupper mer kan ses som nätkollektiv. Det behöver därför läggas ett större fokus på medskapande och nätverksformer. Institutionerna behöver omtolka sin roll, för tolkningsföreträdet ligger inte hos dem utan hos konsumenterna.

Vilket framtidsscenario kan man se för offentliga kulturinstitutioner?

– Genom den demografiska strukturen med allt fler aktiva äldre och nya värderingar bland de yngre kan det eventuellt bli en nyrenässans för kulturella institutioner. Kanske kommer vi att se en kö till hembygdsföreningarna. Det är inte ett orimligt scenario. Det här kräver däremot att kulturinstitutionerna nu och framöver arbetar på annat sätt.

Vilken roll bör en kommun eller stad ha avseende den fria kulturen och kulturutövarna?

– Helsingborgs stad bör vara möjliggörare och mer moderera vilket innehåll som konsumenterna vill och kan ta del av.

Vad behöver vi tänka på när vi försöker hantera framtidens utmaningar?

– Trender i framtiden har alltid en koppling till historien. Det är viktigt att tänka på när vi planerar för framtiden. Hållbar utveckling kräver en långsiktighet och här skulle näringslivet behöva ta in det kommunala perspektivet mer. Kärnan rent historiskt är att det offentliga bygger upp infrastrukturer. Utmaningen ligger i att kapitalet idag är flyktigt och kan röra sig snabbt. Det här är en insikt som flera aktörer tillsammans behöver hantera för att skapa en hållbar utveckling.

Vad är Helsingborgs tuffaste utmaning?

– Att minska klyftorna. Samtidigt är det viktigt att inse att en pulserande stad inte är konfliktfri. Att det finns konflikter behöver inte vara något negativt. Våga lyfta konfliktytorna!

Vilka möjligheter finns för Helsingborg på vägen mot framtiden?

– Helsingborg har stora möjligheter att skapa förändring. Staden är inte lika konservativ som andra närliggande städer kan uppfattas. Här finns entreprenörskap och ett proaktivt
driv. Många städer väntar till att det är för sent med att utvecklas och skapa förändring, men ni i Helsingborg verkar vara ute i god tid.

***

Intervju publicerad i Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2014.

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Vi vill dela, dela med oss och delta

Här följer en intervju med Sofia Ulver, publicerad i Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2015.

Sofia Ulver är ekonomie doktor, universitetslektor och konsumtionsforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Hennes övergripande forskningsintresse är sociokulturella trender och hur konsumenter och marknaden samspelar i dessa, samt mer specifikt hur status och identitet konstrueras i detta samspel. Sofia är också en flitigt anlitad talare i olika spännande sammanhang.

Vilka trender ser du när det gäller samhällsutveckling och konsumtion?

De viktigaste trenderna som jag brukar prata om handlar om autenticitet, nygrönhet och deltagarkultur. Autenticitet handlar om vår längtan efter det autentiska, det äkta, vi söker oss tillbaka till det nära och genuina. Hantverket har blivit allt mer viktigt i sammanhanget, det handgjorda har alltid en historia bakom, en berättelse som är hållbar, intressant och spännande och har en tydlig koppling till passion. Närhetsperspektivet innebär även småskalighet, vi söker oss bort från anonymitet och vill ha en personlig relation till vår konsumtion. ”Den nygröna” trenden handlar om att människor idag vurmar om det gröna, både inne i stadsmiljöer och utanför stadsgränsen. Det har blivit hög status igen att flytta till landet och en av de starkaste trenderna just nu är stadsodling, ett ”rurbant” liv som för in det lantliga i stadsmiljön. Ett exempel på det är villorna i Västra hamnen i Malmö där man har skapat en känsla av lantliv.

Vad menar du med deltagarkultur?

När det gäller deltagarkultur brukar jag prata i termer av att dela, dela med sig och delta. Trenden ”att dela” manifesterar sig i alla koncept kring collaborative comsumption (samskapande konsumtion). Begreppet collaborative consumption har växt fram via alla de sajter på internet där människor kan dela, låna, sälja och byta sina prylar med varandra. Det handlar om att dela snarare än att äga och på de olika marknadsplatserna är det ofta person till person som gäller, inga mellanhänder. Andra exempel på detta är klädbytarbutiker och bilpooler. De som vill tjäna pengar ska helt enkelt sluta producera saker och jobba med att skapa sådana koncept som hjälper konsumenten att organisera sin konsumtion. ”Att dela med sig” handlar om att konsumenten har blivit mer filantropisk. Företag som jobbar med CSR, restauranger där man kan betala för att någon fattig ska få äta där är typiska exempel på denna trend. Och den tredje dimensionen ”att delta” handlar om att dagens konsumenter vill vara med och forma erbjudandet som de själv ska köpa sedan.

Hur kan vi dra nytta av dessa trender? Vad behöver Helsingborgs stad som organisation tänka på?

Det finns mycket man kan göra som en kommunal aktör för att främja hållbar konsumtion och skapa attraktiva boendemiljöer som erbjuder både autenticitet, närhet och en rurban livsstil. Det handlar till exempel om att ta tillvara platsens egenskaper och driva utvecklingsarbete utifrån det. Det tar tid, och flera aktörer ska vara med för att få igång en sådan utveckling. När det gäller Helsingborg så har staden en kapitalstark image, så en möjlighet skulle kunna vara att satsa på saluhallar istället för köpcentrum. Helsingborg är även känd för sina estetiska miljöer och närhet till havet och Danmark. Detta skulle man kunna ta tillvara på genom att främja kreativt byggande på landsbygden. Det kräver dock en hög grad av involvering och samarbete med de lokala eldsjälarna.

Vilka utmaningar kommer alla svenska kommuner att stå inför under de närmaste åren?

En stor utmaning för alla kommuner i detta sammanhang är att hitta sätt för att förenkla för andra aktörer, små företag och individer när det gäller deltagande och medskapande av de tjänster som kommunal sektor levererar. En annan avgörande faktor för kommunernas attraktivitet ligger i att utveckla flexibilitet när det gäller att främja och stödja olika lokala initiativ. Eldsjälar är en viktig drivfaktor och de behöver stöd och hjälp och inte hinder i form av alla punkter och paragrafer. Offentligheten måste bli mer lyhörd, öppen och flexibel, det gäller att anpassa sig till dagens krav och inte utgå från bestämmelser från svunnen tid. Min uppmaning till kommunerna är – öppna upp för sociala innovatörer och stöd eldsjälar, det kommer att skapa en dynamik som gör platsen unik och attraktiv.

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

”Jag hoppas att min dotter återvänder hit” #hbg2035

Susanna på tågstationen i Karlskrona

Susanna på tågstationen i Karlskrona

Det kom ett mail från Birgitta Witting som arbetar på kulturförvaltningen. Hon blev inspirerad att ta en tur till Karlskrona med sitt resepresentkort. Så här skrev Birgitta:

”I början av februari tog jag ledigt en fredag för att åka och hälsa på min dotter som just nu studerar till sjuksköterska i Karlskrona. Eftersom det var en vardagsförmiddag, var det ganska tomt på tåget men jag satte mig ändå i tyst för att njuta av stillheten och en god bok. Utanför tåget yrde snön men jag tänkte att om tåget skulle bli ståendes eller försenat var jag väl förberedd med matsäck och läsning.  Karlskrona är en mysig liten stad men det som inspirerade mig mest var så klart min dotter, Susanna. Min förhoppning är att hon väljer att återvända till sin hemstad i framtiden. Att hon finner staden så lockande att hon inte vill bo någon annanstans. Hon är den jag vill se här 2035.”

Har du också en berättelse att dela med dig av? Kanske har du använt ditt resepresentkort på något roligt ellet spännande sätt, eller sett något som du tycker Helsingborg borde ta efter eller kan lära sig av? Använd hashtagg #hbg2035 när du publicerar i sociala kanaler. Använder du inte sociala medier får du gärna mejla oss på es.grobgnislehnull@5302grobgnisleh.

 

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Gör som Palle, res, bli inspirerad och tipsa andra!

Palle reser med vision

Vad är det här tänker ni kanske. Jo, så här ligger det till. Alla medarbetare i Helsingborgs stad fick år 2013 ett resepresentkort hos Skånetrafiken i julklapp. Så här skrev stadsdirektör Palle Lundberg i ett brev till medarbetarna i samband med detta:

Hej!

I julas fick du en julklapp från oss i form av ett resepresentkort hos Skånetrafiken.  I kortet fanns en uppmaning om att ge dig ut och resa, samla positiva intryck och gärna delge dina upplevelser. Vi vill med detta utskick påminna dig om att lösa in presentkortet. Vi ser även fram emot att ta del av dina upplevelser som vi i Helsingborg kan inspireras av.

Vår gemensamma visionsresa mot Helsingborg 2035 berör en hel stad med en bra bit över 130 000 invånare. Det är ett stort äventyr vi har framför oss. Och vi har ännu bara skymtat början. Att årets julklapp blev just en resa är därför helt naturligt. Det finns så mycket kvar att upptäcka, så mycket kvar att göra, på vår väg till att bli den skapande, pulseran­de, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Staden med talanger, gemenskap och idéer. Staden som förenar snart tusenåriga traditioner och nytänkande i toppklass. Staden för dig som vill något. Det är verkligen en fantastisk resa. Och det är en resa vi gör tillsammans.

Dela gärna med dig av dina intryck och upplevelser längs med vägen. Vad inspirerar dig? Vad finns i andra städer som du vill se i Helsingborg? Ta exempelvis en bild och beskriv vad dina upplevelser eller intryck handlar om. Posta den sedan i den kanal du själv önskar, på Facebook, Twitter, Instagram, Vine, Youtube eller liknande. Glöm inte hashtagga med #hbg2035 så att vi hittar den (gäller även på Facebook). Använder du inte sociala medier kan du även mejla in din bild och text till es.grobgnislehnull@5302grobgnisleh

Det här är så klart helt frivilligt, men vi uppskattar om du vill dela med dig av dina upplevelser.  Ta gärna en titt på Facebook och sök på #hbg2035 så får du bland annat se stadsdirektörens inlägg.

Med förhoppning om en god resa, så väl under 2014 som mot 2035!

Högst upp i detta blogginlägg ser du Palles bidrag när han tog med sig familjen på en tur till huvudstaden på andra sidan Sundet. Så gör som Palle, res, bli inspirerad och dela med dig av dina nyvunna kunskaper som du tycker vi borde implementera i Helsingborg. Använd hashtagg #hbg2035 när du publicerar i sociala kanaler. Och som det står i brevet, använder du inte sociala medier, mejla oss på es.grobgnislehnull@5302grobgnisleh. Vi lägger gärna ut ditt tips här på bloggen så att fler kan få ta del av det. Tack för ditt bidrag till ett bättre Helsingborg!

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar

De som lyckas samarbeta kommer att lyckas bättre

Charlotta Mellander

För 13 år sedan genomförde Charlotta Mellander en undersökning där hon frågade ett antal IT-företag om hur de tänkte när devalde sina etableringsorter. Till hennes förvåning svarade 65 procent av företagsgrundarna att de valde att etablera sina företag där de bodde och trivdes. I samma veva kom Richard Floridas bok som pratade om koppling mellan ekonomisk tillväxt, stadsutveckling och livsstil.Sedan dess har hans teorier kring ”Den kreativa klassens framväxt” blivit bland de mest citerade inom stadsutveckling. Sedan 2007 har Charlotta arbetat nära Richard Florida kring frågor som handlar om städernas attraktivitet och ekonomisk tillväxt. Idag jobbar Charlotta halvtid vid Richard Floridas Prosperity Institute i Toronto. Hon är dessutom chef för den skandinaviska avknoppningen av det kanadensiska institutet.
Foto: Anna Hållams

Charlotta Mellander är professor i nationalekonomi med inriktning mot regionalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och visiting faculty vid Martin ProsperityInstitute, University of Toronto, där hon samarbetar med Professor Richard Florida. Charlotta forskar om regional utveckling, städer och kreativitet och gillar städer i alla former. Här följer en intervju med Charlotta, publicerad i Helsingborgs stads Trend- och omvärldsanalys. Planeringsförutsättningar 2015.

Vad ser du för trender idag som kommer att påverka stadsutvecklingen? Vilka utmaningar tror du att vi i Helsingborgs stad står inför?

Städer och kommuner tävlar redan idag om kompetensen, om de kreativa och innovativa individerna. Trenden som man ser är att människor flyttar till städer och jobben flyttar efter människor. Urbaniseringstrenden är stark och koncentrationen till städerna kommer inte att avta. I Sverige pratar man om tre storstadsregioner och Helsingborg är en så kallad mellanstor stad. Så en av utmaningarna för Helsingborg är att det inte är en stor stad helt enkelt. Men jämfört med många andra mellanstora städer så har Helsingborg en fördel i att den ligger nära Malmö och Köpenhamn. Det måste Helsingborg försöka dra nytta av. Helsingborgs framgång ligger i att se sig själv i ett större sammanhang, att dra nytta av sitt geografiska läge och att satsa på samarbeten som kopplar Helsingborg med Lund, Malmö och Köpenhamn. Jag skulle kunna jämföra det med att åka till London. Vad är det som gör London attraktivt?Det är ju blandningen av de olika kvarteren och områdena som tillsammans bidrar till stadens attraktivitet.

Er teori om hur tillväxt skapas handlar om tre T: Teknologi, Talang och Tolerans. Berätta lite mer om det.

Jag och Richard Florida menar att en plats behöver mer än traditionella strukturer för att nå framgång. Det är viktigt med ett gott näringslivsklimat, men det räcker inte. En stads tillväxt är minst lika beroende av kreativa människor och att platsen i sig är attraktiv. En attraktiv plats erbjuder en attraktiv livsstil. Därför vill människor bo på sådana ställen. Det gäller att skapa en levande, öppen och tolerant stad där det händer saker, där olika sorters människor vistas och där det finns utrymme för nya möten. De mest framgångsrika platserna är de som lyckas attrahera och upprätthålla de tre T:na – Talang, Teknologi och Tolerans.

Vad menar ni med Tolerans och hur hänger det ihop med tillväxt?

Tolerans handlar om öppenhet för olikheter och inkludering. Att tolerans är viktig för ekonomisk tillväxt kan te sig överraskande, men många studier har visat att det i de mest kreativa miljöerna finns en öppenhet för olikheter och en villighet att lyssna. Där homosexuella, invandrare, artister och bohemer trivs frodas ofta kreativiteten. Deras behov och konsumtionsmönster kan både leda till nya idéer och tjänster. Det lockar i sin tur till sig fler välutbildade som idag helst väljer platser där det finns ett stort utbud av service, ett kultur- och nöjesliv, roliga människor, många mötesplatser men också en fin miljö. Det räcker alltså inte längre att erbjuda dem jobb och bra offentlig service. På det sättet får de mest kreativa kommunerna och regionerna den bästa ekonomiska tillväxten.

Gäller samma attraktionsrecept för alla städer/kommuner?

Alla kommuner ska jobba med plats och platsutveckling. Men varje kommun måste jobba utifrån sina egna förutsättningar. Därför har vi introducerat det fjärde T:et i vår teori: Territorial assets, det vill säga platsens egenskaper, styrkor och svagheter. För att ta reda på det måste kommunerna förstå sin plats och lyssna på sina invånare. Och med detta menar jag verkligen att ta reda på vad stadens invånare tycker och vill. Detta kräver ett stort arbete med att involvera invånarna i utvecklingsarbetet. Som kommun måste man skapa en plattform för att alla röster ska komma till tals. Det räcker inte att kolla av med sina vänner eller utgå från egna föreställningar om vad man tror att invånarna vill. Man måste bjuda in alla intressegrupper till diskussion. Men sedan krävs det också starka personer som kan driva igenom processerna. För att förändra platsen måste man känna platsen. Man kan inte bjuda in experter utifrån och tro att någon kan komma utifrån och berätta. Man måste titta på strukturerna i staden som har skapat den utveckling man ser idag. Att en stad har en stor andel invandrare till exempel betyder inte per automatik att det uppstår segregation mellan olika grupper. Om vi tar Toronto som exempel så är ca 50 procent av befolkningen där första generationens invandrare, men man pratar aldrig om invandringsproblem.

Du pratar om att attrahera välutbildade och kreativa människor, den kreativa klassen. Vilka är de?

I vår forskning definierar vi den kreativa klassen som individer som får betalt för att tänka. Vi pratar om yrkesgrupper som matematiker, programmerare, arkitekter, ingenjörer, läkare, lärare, kulturarbetare, jurister, chefer, jobb inom finanssektorn och många fler.

Ska vi bara satsa på dessa grupper?

Det gäller att jobba holistiskt, man ska tänka på att staden ska vara inkluderande för alla. En attraktiv stad kännetecknas av ett öppet klimat där alla grupper känner sig välkomna. Men man kan visst säga att man vill attrahera kunskapsintensiva grupper utan att vara elitistisk. Här gäller det återigen att tänka på stadens specifika egenskaper. Det är viktigt att titta på näringslivsstrukturen och utgå ifrån den i staden när man jobbar med denna fråga. Vilka näringar som är kunskapsintensiva och hur jobbar man vidare med att främja dem? Hur jobbar man med forskning och utveckling?

Vad behöver vi som organisation tänka på för att uppnå vår vision om den globala, pulserande, skapande, balanserade och gemensamma staden?

Som jag ser det ska Helsingborg satsa på regionala samarbeten, hitta och utveckla kopplingar mot Malmö/Lund/ Köpenhamn. Sedan är ett generellt råd till alla kommuner som vill växa och utvecklas samt attrahera de grupper som ingår i den kreativa klassen att skapa en plattform för dialog med invånarna kring platsen och dess utveckling. Att samarbeta med andra aktörer som näringslivet och fastighetsägarna i frågan samt att satsa på samarbeten över kommungränserna. Samarbete är nyckel till framgång, de som lyckas samarbeta kommer att lyckas bättre, oavsett vilken sektor det beror på.

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , , , , | Lämna en kommentar

Den nya trend- och omvärldsanalysen är klar

trenomvarld

För att nå vår vision behöver vi veta vilka risker, möjligheter och hot som vi möter längs vägen. Detta gör vi genom att varje år ta fram en trend- och omvärldsanalys.

Trend- och omvärldsanalysen är ett planeringsunderlag som bidrar till en stark helhet i arbetet med mål och styrning i riktning mot visionen för Helsingborg 2035. Trend- och omvärldsanalysens syfte är att öka beredskapen och stärka förmågan att inom vår organisation agera på skeenden i vår omvärld snarare än att reagera.

I den nya trend- och omvärldsanalysen (med planeringsförutsättningar för stadens verksamheter för 2015) finns tre medskick. Dessa summerar de viktigaste iakttagelserna från analysen. Och varje medskick avslutas med ett antal punkter som berör alla stadens verksamheter och som tar oss från insikt till handling.

Utöver medskicken innehåller analysen samma inslag som föregående år:

  • Analys av nuläget, med  uppdaterad statistik, som även pekar på viktiga frågor för Helsingborgs framtida utveckling utifrån våra fem visionsområden (den skapande,      pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden).
  • Intervjuer med olika forskare som ger sin syn på samhällsutvecklingen och på Helsingborgs stads möjligheter att agera.
  • Elva trender som bedöms påverka Helsingborg. Varje trend beskriver konsekvenser för Helsingborg som plats eller Helsingborgs stad som organisation. Dessa trender är desamma som föregående år, då de är relativt stabila och långsiktiga trender.

Bläddra i Trend- och omvärldsanalys – planeringsförutsättningar 2015

Ladda ner Trend- och omvärldsanalys – planeringsförutsättningar 2015 som pdf (4 MB)

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

”Ge barnen ett grönskande inre”

Katti Hoflin, ”Ge barnen ett grönskande inre”.

Katti Hoflin, ”Ge barnen ett grönskande inre”.

Alla som någonsin levat, vet att livet är en konst. Och konsten och kreativiteten får oss att växa inuti. Det är själva fundamentet i den egna utvecklingen och därmed i vårt gemensamma samhälle. Så ta in konsten och kulturen i skolan. Sätt det på schemat, bredvid matematiken. Släpp barnens tankar fria. Ge dem chansen att utveckla både höger och vänster hjärnhalva lika mycket. Begränsa dem inte. Släpp kontrollen lite. Ge dem möjligheten att bli den mest kompletta, mest spännande generationen vi någonsin haft. Ge barnen ett grönskande inre. Låt Helsingborg gå i framkant. Det är min framtidsdröm.

/Katti Hoflin, verksamhetschef, Dunkers kulturhus

 

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

”Inga fula ankungar”

Robert Lillhonga, "Inga fula ankungar".

Robert Lillhonga, ”Inga fula ankungar”.

När jag som ung tonåring såg Twin Peaks och Döda Poeters Sällskap, så hände något med mig. Jag blev övertygad om att livet har väldigt mycket mening. Framför allt lärde jag mig att inte fastna i ett enda tankesätt som en mall för hela livet.

I H.C. Andersens saga tycker ankorna att en av ankungarna är ful och hackar på den. Ända tills ungen växer upp och det visar sig att den inte alls är en liten anka, utan en stor, vacker vit svan. Lite så tror jag det är med Helsingborgs stadsdelar. Det finns potential.

Jag växte upp på Drottninghög och Fredriksdal och det hände att jag blev pikad för det. Men man ska inte låta andras fördomar bli ens egna sanningar. Jag var stolt över min stadsdel, för det var där jag bodde. Min uppväxt var bra och så småningom blev jag filmregissör. Jag tror att varje människa vill vara regissör över sitt eget liv och att varenda människa och varenda stadsdel kan utvecklas och nå upp till oanade höjder. Det handlar om att känna stolthet, gemenskap och delaktighet.

Framför allt handlar det om att våga ha ett öppet sinne. Man kan resa jorden runt men ändå vara inne sin egen bubbla. Samtidigt kan man göra otroliga resor här hemma i Helsingborg, bara genom att försöka se livet genom andra människors perspektiv. Det är extremt spännande. Det finns så många små städer i staden att upptäcka. Så många människor som man kanske inte alls förstår sig på. I början.

År 2035 är jag över 50 och en ny generation helsingborgare har vuxit upp. I mitt framtida Helsingborg finns det inga så kallade ”områden”. Det finns bara en gemensam stad. En stad som hör ihop, en stad som hjälps åt, en stad som vill och kan utvecklas. Inga fula ankungar. Men en massa fina svanar.

Min önskelista:

  1. Bygg en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör så vi kan nå Köpenhamn på 45 minuter. Behåll gärna färjorna, men i mindre skala med mer fokus på upplevelsen.
  2. Totalrenovera Knutpunkten så att nyanlända får ett trevligare första intryck av stan.
  3. Försök på alla kreativa sätt som finns få Helsingborg att bli en trevligare stad på helgnätter efter kl 01:00.
  4. Satsa på en liten spetsutbildning av högsta internationella klass och placera den på Drottninghög eller Fredriksdal.
  5. På sikt ta bort allt stängsel runt Fredriksdalsparken. Förhoppningsvis skulle folk känna ännu mer att det är deras park och vandaliseringen skulle försvinna.

/Robert Lillhonga, regissör och igångsättare

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar